För att kommunen ska kunna fatta bra beslut behövs fakta om de geografiska delarna. De lokala utvecklingsanalyserna ger svaren på många frågor. Förhopp­ningen är att även föreningar och företag ska ha nytta av dem.

Krokoms kommun har tagit fram lokala utvecklingsanalyser som beskriver de olika geografiska områdena. De används främst som underlag för beslut, men förhoppningen är att även privatpersoner, föreningar och företag ska finna dem användbara. Gunilla Gisslén är näringslivsrådgivare på Krokoms kommun och hon har varit med och tagit fram analyserna.

– Om vi inom kommunens organisation ska kunna fatta bra beslut behöver vi veta hur kommunen ser ut. Hur ser inflyttningen ut i Hotagen? Vilka är de största arbetsgivarna i Offerdal? Hur många arbetspendlar in och ut från Föllinge-Laxsjö-området, säger Gunilla.

Krokoms kommun är geografiskt stor och sträcker sig ända från Östersunds stads ytterområden till byarna i fjälldalarna vid norska gränsen. Det gör att olika områden i kommunen har vitt skilda förutsättningar vad gäller till exempel befolkningstäthet, företagande och föreningsliv eller tillgång till service.

det som är så bra med utvecklingsanalyserna är att de
illustrerar styrkor och möjligheter i de olika områdena

Därför har en arbetsgrupp delat in kommunen i fem olika områden som i stort baseras på gamla sockenindelningar och postnummerområden. Sedan har de i samverkan med andra delar av kommunens organisation tagit fram lokala utvecklingsanalyser för vart och ett av områdena, för att få en tydligare bild av områdenas förutsättningar, service, ekonomi och historia.

De lokala utvecklingsanalyserna består delvis av statistik från SCB från föregående år gällande befolkning, sysselsättning och ekonomi. Denna del kallas lokalekonomisk analys och är ett verktyg som används flitigt runt om i landet som underlag för att planera lokal utveckling. Resten av innehållet är till exempel infrastruktur, service och fritidsanläggningar och den delen är framtagen av kommunen.

– Vi har gjort vårt bästa när vi har arbetat med att ta fram så rättvisande underlag som möjligt men vi kan absolut ha missat något, så hittar man något som inte stämmer får man gärna höra av sig. Vi uppdaterar analyserna varje år, säger Gunilla.

Om man som företagare rekryterar utifrån kan
analyserna vara ett bra verktyg för att beskriva
hur det är att leva och bo i området

Gunilla berättar att det som är så bra med utvecklingsanalyserna är att de illustrerar styrkor och möjligheter i de olika områdena.

– Självklart finns det variationer inom områdena också, men man behöver göra någon sorts indelning för att få överblick, säger Gunilla.

Tanken med de lokala utvecklingsanalyserna är att inte bara kommunen ska ha nytta av dem, utan även medborgare, föreningar och näringslivet ska kunna använda dem för olika ändamål. Dels kan det vara intressant att se aktuell statistik över sitt lokalområde, dels utgör analyserna ett bra underlag för att skapa engagemang i en fråga, söka projekt eller informera andra.

– Om man som företagare rekryterar utifrån kan analyserna vara ett bra verktyg för att beskriva hur det är att leva och bo i området. Eller om man som förening funderar på om det finns tillräckligt med folk i området för att man till exempel ska kunna hålla igång en skridskois på vintern, så kan man i analysen se hur många personer i olika åldersspann som bor i området. Det kan vara lättare att satsa när man har fakta att utgå ifrån, säger Gunilla.

Hanna Gimbergsson Lindh