Privatpersoner, föreningar och liknande

Det kan till exempel vara en bygdegårdsförening som arrangerar fester eller liknande där mat serveras eller en idrottsförening som säljer korv på tävlingar. Det kan också vara försäljning på marknader. Välgörenhetsorganisationer omfattas också. Reglerna gäller oavsett om verksamheten har ett vinstsyfte eller om livsmedlen delas ut gratis.

För att omfattas av livsmedelslagstiftningens krav på registrering eller godkännande krävs dock att livsmedelshanteringen har en viss grad av kontinuitet och en viss grad av organisation. Det betyder att en privatperson eller en förening måste sälja livsmedel mer än en gång under ett år för att omfattas av kravet på registrering.

Hur många gånger man kan hantera livsmedel under ett år utan att behöva registreras beror på vilken livsmedelshantering man har. Livsmedelsverket har gett ut en vägledning för detta. Du hittar vägledningen under Läs mer till höger.

Kortfattat säger vägledningen följande:

• Livsmedelshantering med mycket låg risk, t ex bakning och försäljning av matbröd och torra kakor, försäljning av hela grönsaker och frukter, försäljning av pinnglass. Hanteringen kan ske upp till 20 ggr/år á 1-2 dagar. Observera att inhandling och förvaring också räknas in, så om man t ex bakar en dag och förvarar brödet en vecka innan det säljs, så har man verksamhet under en hel vecka och anmälan måste ske till bygg- och miljöavdelningen.
• Livsmedelshantering med låg- och mellanrisk, t ex sälja varm korv, grädda våfflor, värma upp eller varmhålla färdiglagad mat och servera. Hanteringen kan ske upp till 10 ggr/år á 1-2 dagar. Observera att ev lagerhållning också räknas som livsmedelsverksamhet och ska inräknas i tiden.
• Livsmedelshantering med hög risk, t ex tillaga och servera mat utifrån råa animalier, grilla råa frysta hamburgare, grädda kolbullar (om de innehåller rått fläsk). Hanteringen kan ske upp till 5 ggr/år á 1-2 dagar. Observera att ev lagerhållning också räknas som livsmedelsverksamhet och ska inräknas i tiden.