Hos oss i Krokoms kommun har alla medarbetare en huvudroll. Margita arbetar som special­pedagog på centrala elev­hälsan, arbetar på uppdrag och har hela kommunen som arbetsområde.

Det började egentligen för länge sedan då jag var 17 år. Jag gick gymnasiet i Östersund och sökte ett sommarjobb på ett vårdhem i Göteborgs skärgård. Jag fick jobb på en avdelning med mycket gravt funktionsnedsatta personer, ett fåtal kunde kommunicera. Ingen av personerna hade fått någon undervisning, de hade vistats på institution sen barnsben. Jag blev starkt påverkad av att det bara handlade om vård och omsorg, ingen hade något uppdrag att stötta personerna och skapa möjligheter till lärande.

En av ungdomarna var väldigt förtjust i hallonbåtar och då jag hade mitt arbetspass så passade jag ibland på att använda hallonbåtarna som konkret matematikmaterial. Vi räknade tillsammans och hen gjorde framsteg, det handlade om grundläggande ramsräkning och taluppfattning. Arbetet på vårdhemmet gav mersmak och det blev ytterligare två somrar. Därefter blev det lärarhögskolan, arbete i grundskola, särskola, montessorilärar- och specialpedagogutbildning. I december 2005 var jag på arbetsintervju på centrala elevhälsan i Krokom och som sista fråga fick jag ”Vad skulle du kunna bidra med om vi anställer dig?” Jag svarade: arbeta med värdegrund, bemötande, förhållningssätt och att hjälpa till att hitta ingången” till ett barns lärande. Idag säger man oftast att ”hitta nyckeln” till lärande. L.Vygotskijs teorier ligger djupt rotade i mig. Vad barnet kan göra utan hjälp och vad barnet skulle kunna göra med direkt eller indirekt hjälp, ZPD, den proximala utvecklingszonen.

Skolan har ett kompenserande uppdrag för elever i behov av stöd. Det innebär bland annat extra anpassningar och det är något som är mycket viktigt för elever i behov av stöd och ska inte räknas som fusk, det är hjälpmedel, alternativa verktyg. Jag har arbetat drygt tretton år på centrala elevhälsan och jag har varit med om en hel del utvecklingsarbeten och även förändringar. Eftersom elevhälsan ska bidra med likvärdighet i kommunen så bär jag speciellt med mig goda minnen från mina fem år som ”utlånad specialpedagog” på Änge F-9 skola. Elevhälsans personal har under åren utökats och vi är nu ett fantastiskt team som tillsammans med pedagogerna och rektorerna ute på skolorna har möjlighet att samverka på bästa sätt. Nu går jag i pension och jag kommer att sakna mina arbetskamrater på elevhälsan och alla strävsamma pedagoger och elever ute på skolorna i Krokoms kommun.