Nu lyfter vi mot 2035

Bild på kommundirektör Jonas Törngren

Nu lyfter vi näsan över vattenytan och spejar framåt. Vilka utmaningar och möjligheter har vi i kommunen? Hur ska vi föra dialog och arbeta tillsammans över organisatoriska gränser? Hur samtalar vi prestigelöst och hur kan vi fatta väl grundade beslut?

Utmaningen är att tillsammans se till att vår kommun fortsätter att vara den livfulla och expansiva kommun vi vant oss vid och som med säkra steg taktar mot minst 16 000 invånare år 2035. Att hantera investeringar i skolor, äldreboende, fritidsanläggningar, vatten- och avlopp mm. Att få kvaliteten i våra tjänster vara precis så bra som vi vill och att hitta rätt kompetens. Att skapa en miljö för kommunens olika företagare så att de växer, har stor lönsamhet och vill vara kvar. Att få fler människor att starta företag och att locka redan etablerade företag till vår kommun. Att förbättra vägar och allmänna kommunikationer. Och inte minst klara av att finansiera allt vi vill.

Utmaningen är att tillsammans se till att vår kommun fortsätter att vara den livfulla och expansiva kommun vi vant oss vid och som med säkra steg taktar mot minst 16 000 invånare år 2035.

Geografin skapar fantastiska möjligheter. Vi har stad och land, fjäll och sjö, flygplats i närhet och en europaväg som skär genom kommunen. Vi har företagare som har bäst tillväxt i Jämtland och vi är relativt okänsliga för konjunktursvängningar på grund av det stora antalet mindre företagare. Vi har flest barn per invånare norr om Hammarö och vi har goda pendlingsmöjligheter till en större arbetsmarknad (Östersund, Sundsvall, Norge och Stockholm). Vi är en samisk förvaltnings­kommun med fantastiska kulturskatter och företagande.

Geografin skapar fantastiska möjligheter. Vi har stad och land, fjäll och sjö, flygplats i närhet och en europaväg som skär genom kommunen.Stad och land eller land och stad? Urbanisering och urban eller landsort och glesbygd? Perifert eller centralt, kranskommun eller centralort? Spelar det någon roll hur vi formulerar och uttrycker oss? På senaste kommunfullmäktige fick vi lära oss av några av våra kunniga invånare att ”urban” (i bemärkelsen urbanisering) enligt ordboken betyder: stadsliknande, världsvan. Medan motsatsen till ”urban” är lantlig, tölpaktig, bondsk eller taktlös. Smaka på det... Men menar vi (eller för den skull regering och riksdag) verkligen världsvan när vi använder ord som urbanisering eller urban? Menar vi att den som inte bor i stad är taktlös och tölpaktig? Sannolikt inte men klart är att många tycker att ”urban” är ett betydligt mer positivt laddat ord än ”lantlig” vilket i sig har betydelse för synen på landsbygd kontra stad. Detta i sig har betydelse för dragningskraft och syn på möjligheter.

Slutsatsen är att det har betydelse hur vi uttrycker oss. Vi måste hjälpas åt för att kommunicera på ett sätt där olika förutfattade meningar inte förstärks. Vi måste via vårt sätt att tala, skriva och agera visa att vi menar allvar med att alla behövs för helheten. Det ena ska inte vara överordnat det andra oavsett om vi talar om geografi, kultur, härkomst, åldersgrupp, yrkesroll etcetera.

Vi måste också diskutera fram olika lösningar tillsammans. Utan en gemensam helhetsbild kring vad vi vill åstadkomma landar vi lätt i åsiktsstrider kring sakfrågor och kortsiktigt agerande, trots att vi kanske vill samma sak på sikt.

Men det räcker inte. Vi måste också diskutera fram olika lösningar tillsammans. Utan en gemensam helhetsbild kring vad vi vill åstadkomma landar vi lätt i åsiktsstrider kring sakfrågor och kortsiktigt agerande, trots att vi kanske vill samma sak på sikt.

Till hösten startar vi en mer organiserad och ordnad dialog men alla är självklart välkomna med idéer och synpunkter redan nu.

Med detta önskar jag er alla en riktigt härlig sommar.

Jonas Törngren, kommundirektör
Vårt Krokom, nummer 2/2019

Meny