#ByOfferdal

Glad kvinna med fiskeutrustning och en fisk i en håv.

Det var kärleken som förde honom till Offerdal. Här skriver Anders Lundin, om hur han möttes av famnar, grannar och naturen.

Efter många år på senvägar och genvägar i klorofyller och myller så hittade jag äntligen mitt hem. Med kärleken som kompass så förde vindarna mig till Offerdal och Kälom. Där möttes jag av famnar, grannar, naturen – och framför allt vindar av allehanda slag.

Att bosätta sig på en kulle med nordvästan som mötande trafik är sannerligen danande för både kropp och knopp, och för att inte tala om de småvuxna morötterna som följer i dess spår.

Men det är här uppe på vindarnas boning som mitt namn och väsen har fått vingar. Jag insåg snabbt att landskapet och dess termik öppnar dörren till ett samtidssamtal där bokstäver och formuleringar får extra fart av våra givna förutsättningar.

Visst, på senare år har vi fått både fiber och gynnsam mobiltäckning, men den överlägset bästa infrastrukturen för kommunikation har funnits här lika länge som höladorna – nämligen byaväsendet. Invånarna i våra 193 byar närmare bestämt.

Redan efter någon månad kunde jag namnen på människor i grannbyn, vilka bilar de körde, deras civilstånd och deras betydelse för bygden. Och om de sköt eller inte sköt på senaste älgjakten, och om de fått rövarbingo i Tulleråsen. Utan att ha träffat dem, vissa varken förr eller senare.

Hur kommer då detta sig? The answer, mina vänner, is blowing in the wind. Vissa skeptiska tungor kanske kallar det för klassiskt byskvaller, men själv kallar jag det vid dess rätta namn: Vind- och vattentålig samhällsinformation.

När exempelvis svärfar Örjan varit på macken och rapporterar över till oss andra så får vi 3 månaders händelser i socknen levererat innan påtåren är slut. Hur det är med föreståndarens höft, vem som haft Corona eller inte, vem som köpt gulhuset i Landön och när Bredbytrollen ska på turné nästa gång. Och inte minst: Om någon är på ”sytta”, och om det isåfall innebär att byskolan är tryggad.

Det handlar om kunskapsöverföring i realtid, en berättartradition om nutiden, från mun till mun, från by till by. Om någon frågar mig vad som är bäst med Offerdal, så svarar jag just det. Att vindarna viskar våra namn, i medvind och motvind. Och harrfisket i Långan förstås. Men exakt var de största hugger, där går nog gränsen för mitt eget byskvaller...

Logotype region JH

 Det här reportaget delfinansieras av Region
Jämtland Härjedalen. Läs mer på:

tasteget.nu Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Porträttbild på en man, Anders Lundin
  • Anders Lundin
  • Naturnjutare från Offerdal

Meny