Nytt insam­lings­system för avfall

Fyra kärl uppställda på rad utanför en villa.

Hushåll och verksamheter ska börja närsortera mat­avfall, restavfall och förpackningar. Det blir olika lösningar beroende på om du har en villa, fritidshus, bor i ett flerbostads­hus/sam­fällighet eller har en verksamhet.

Det nya systemet införs löpande i kommunen och planeras att vara infört 2028.

Navigera snabbt

Vanliga frågor och svar

Vad betyder närsorterat?

Vad betyder när­sorterat?

Det betyder att matavfall, restavfall och förpackningar ska sorteras nära fastigheten, så kallad fastighetsnära insamling (FNI).

Dagens system med ett restavfalls­kärl vid fastigheten och att alla för­packningar lämnas på en åter­vinnings­station, uppfyller inte de nya lagkraven.

Vad är matavfall?

Vad är mat­avfall?

Matavfall är det som blir över från matlagning eller måltider.

Exempelvis skal, rester, ben, kaffesump och tepåsar, möglig mat, hushålls­papper och servetter.

Större mängd matfett från matlagning sorteras separat och lämnas på en åter­vinnings­central. Hushålls­papper som används för att torka ur en stek­panna, läggs i matavfallet.

Påsar för mat­avfall

Matavfall kommer sorteras i bruna papperspåsar. Påsarna ingår i avfallstaxan och kommer delas ut av renhållningen när kärlen ställs ut. Därefter kommer de finnas att hämta på ÅVC och i butiker.

Vad är restavfall?

Vad är rest­avfall?

Det som inte går att sortera eller återvinna.

Alltså det som inte är mat­avfall, en förpackning, farligt avfall eller sorterbart på en återvinningscentral.

Exempelvis diskborstar, dammsugarpåsar, tops, plåster, disktrasor, blöjor och sanitetsprodukter.

Med andra ord - Resten.

Restavfall är det som tidigare kallades för brännbart hushållsavfall.

Vad är en förpackning?

Vad är en förpackning?

Allt material som används för att omsluta, skydda eller presentera en vara tills det att den används eller är förbrukad.

  • pappersförpackningar
  • plastförpackningar
  • metallförpackningar
  • glasförpackningar (färgat och ofärgat)

Består en förpackning av flera material som inte går att ta isär, sorteras den efter vad den mest är gjord av.

Exempel som inte är en förpackning är diskborste, dricksglas, spik och kuvert.

Vad tycker testfamiljerna?

Vad tycker testfamiljerna?

Testfamiljer har provat närsortering för villor och småhus. De har testat olika kärltyper och tömningsintervall. De upplevde att det blev enklare, de sorterade bättre och att det var skönt att inte behöva åka till ÅVS så ofta. Kärlen var tillräckligt stora för livsmedelsförpackningar av papper och plast.

Glas- och metallförpackningar var lätt att hitta plats för hemma, då det blev så mängder och inte luktade. När de åkte till ÅVS med större förpackningar, lämnade de även glas- och metallförpackningar.

Oro inför testen

Innan testen påbörjades fanns en oro hos familjerna - hur de skulle få plats med kärlen på tomten och hur det skulle fungera med matavfallet.

Under testernas gång tyckte familijerna att det var stora fördelar med att närsortera, så att placering av kärl löste de på olika sätt utifrån förutsättningar på tomten.

Det var heller inget problem med att använda matavfallspåsar av papper, så länge de använde den medföljande hållaren, inte överfyllde påsen och bytte minst var tredje dag.

Enkelt system och låg kostnad

Familjerna prioriterade att det skulle vara låg kostnad för systemet och enkelt att använda, framför snygga kärl och flerfackslösningar.

De fördrog att ha egna kärl, istället för att dela med en granne.

Testerna fortsätter över vintern

Testerna fortsätter för att se hur systemet fungerar i kyla och vid väderomslag, särskilt för att undersöka risk för fastfrysning.

Nu har familjerna ett 140-literskärl för matavfall, ett 190-literskärl för restavfall och två 240-literskärl för papper- och plastförpackningar. Detta är den uppsättning som kommer vara standardabonnemanget för villor och småhus.

Varför görs förändringen?

Varför görs förändringen?

EU har infört krav på bättre sortering och ökad återvinning för medlemsländerna. Därför har sveriges regering beslutat att införa fastighetsnära insamling. Krokoms kommun har i sin tur bestämt hur insamlingen ska fungera i Krokom.

Resurser kan utnyttjas

När systemet införs, kan resurser i matavfall utnyttjas till biogas och gödsel och fler förpackningar kan återvinnas och bli nya produkter.

Det är billigare att ta hand om avfallet än att elda upp det

  • Avfallet i det gröna kärlet körs till Sundsvall där det eldas och blir fjärrvärme. Kostnaden för att ta hand om restavfall är hög och kommer att öka kommande år.
  • Matavfall tas omhand på biogasanläggningen i Östersund. Transporten är kortare och behandlingen är billigare.
  • Kommunen får ersättning för insamling av förpackningar. Ju fler förpackningar som sorteras, desto lägre blir avgiften för dig.

Vi är inte bra på att sortera idag

Idag innehåller ett avfallskärl i Krokom ungefär en tredjedel matavfall, en tredjedel förpackningar och en tredjedel restavfall. Med det nya systemet ska det bli enklare att sortera bättre.

bild som visar hur mycket av olika avfallsslag som finns i en tunna.

När införs detta?

När införs detta?

Renhållningen har som mål att alla hushåll i kommunen ska närsortera 2028.

Under 2026 kommer upphandlingar att ske för att köpa in kärl och behållare. Dessa har lång leveranstid.

Kärl planeras att ställas ut tidigast sommar 2027 men mer troligt under våren 2028.

Centrala uppsamlingsställen (CUS) kommer byggas ut under perioden 2026-2028.

Om ni har eller bygger bottentömmande behållare, kan matavfall och förpackningar samlas in redan idag.

Vad kommer det kosta?

Vad kommer det kosta?

Under 2026 sker upphandling av kärl, vem som ska utföra insamlingen och eventuellt insamlingsfordon. Först när upphandlingarna är klara, vet kommunen vad kostnaden blir och kan ta fram avfallstaxa. Taxan beslutas av kommunfullmäktige.

Avfallstaxan

  • Förpackningsinsamling bekostas av producenterna eftersom konsumenterna redan betalat för den när förpackningen köptes. Därför blir det inte någon höjd avgift för dig som kund gällande insamling av förpackningar - om ett effektivt system införs.
  • Införandet av matavfallsinsamling leder dock till en höjning av taxan. Andra kommuner som har infört matavfallsinsamling har höjt taxan med 15 - 20 procent. I genomsnitt innebär det cirka 400 kr per hushåll och år.

Avfallsverksamhet är taxefinansierad

Avfallsverksamheten finansieras genom avfallstaxan som hushåll och verksamheter betalar och ska inte vara vinstdrivande. Taxan ska täcka hela kostnaden för insamling och behandling av avfall.

Kommunalskatten används inte. Den fortsätter att gå till framför allt vård och skola.

Vem ska köra sopbilarna?

Vem ska köra sopbilarna?

Kommunfullmäktige har beslutat att driften ska konkurrensutsättas.

Upphandling kommer ske under våren 2026.

Om något företag kan utföra insamlingen av avfall billigare än kommunen, blir det en entreprenör som hanterar insamlingen.

Om kommunen kan göra det mest kostnadseffektivt, fortsätter insamlingen i kommunal regi.

Försvinner åter­vinnings­stationerna?

Försvinner åter­vinnings­stationerna?

Nej, de kommer att vara kvar.

Större förpackningar av papper och plast som inte ryms i ditt kärl eller behållare, ska lämnas på en återvinningsstation (ÅVS).

Här kan även villor och fritidshus lämna förpackningar av metall- och glas samt tidningar.

ÅVS är bara till för privatpersoner

Verksamheter lämnar sina för­packningar på ett av Näringslivets producentansvars (NPA) mottagningsplatser och får inte använda återvinningsstationerna.

  • FNI för villa och småhus

    För dig som bor i villa eller småhus införs ett nytt insamlings­system där ditt avfall ska sorteras närmare fastigheten. Villor får fyra singelkärl; matavfall, restavfall samt papper- och plastförpackningar.

  • FNI för fritidshus

    Fritidshus kommer i första hand att lämna sitt avfall på centrala uppsamlingsställen (CUS), som liknar dagens åter­vinnings­stationer. Dessa kommer byggas runt om i kommunen. Betal­säckar försvinner i samband med införandet.

  • FNI för fler­bostads­hus och sam­fälligheter

    Flerbostadshus och samfälligheter behöver ha en gemensam insamlingslösning för matavfall, restavfall och förpackningar av papper, plast, metall och glas.

  • FNI för verksamheter

    Verksamheter behöver ha en insamlingslösning för matavfall, restavfall och förpackningar. Verksamheter är exempelvis företag, föreningar och bygdegårdar.

Hittar du inte svaret på din fråga?

Hittar du inte svaret på din fråga om fastighetsnära insamling? Skicka den via formuläret nedan. Du hjälper oss att uppdatera informationen på hemsidan - tack!

Dina uppgifter
Dina uppgifter
En lastbil som kör på en väg mitt i en skog.
Hjälpte informationen på sidan dig?