Samhälls­byggnads­processen – så går det till

Bild på process från översiktsplan till bygglov

Här finner du samhällsbyggnadprocessens olika nivåer samt en beskrivning av detalj­plane­arbetets olika steg från ansökan om planbesked till att planen har vunnit laga kraft.

Översiktsplan

Översiktsplan

Översiktsplanen anger hur kommunens mark och vatten ska användas samt hur bebyggelsen ska utvecklas i ett långsiktigt perspektiv. I översiktsplanen visas det vart nya bostads-, handels-, och industriområden föreslås ligga och utvecklas i framtiden. Den vägleder även vid detaljplanering, beslut om bygglov och annan användning av mark- och vattenområden. Översiktsplanen ska även visa vilken hänsyn som ska bör tas till kulturhistoriska kvaliteter, naturvärden och risk för bullerstörningar och översvämningar samt hur riksintressen ska tillgodoses.

FÖP/TÖP/Planprogram

FÖP/TÖP/Planprogram

Fördjupade översiktsplaner, tematiska översiktsplaner och planprogram tas fram för att lägga fast intentionerna för markanvändningen över ett större område. De kan göras exempelvis över ett större område för att ge en struktur för bebyggelse, vägnät och grönytor. Detta för att få stöd åt en sammanhållen och långsiktig planering och underlättar arbetet med komplexa planer som berör många intressenter med olika viljor.

Detaljplan

Detaljplan

Detaljplaner upprättas i allmänhet när det ska byggas nytt i en tätort eller annan sammanhållen bebyggelse. En detaljplan styr vad och var bebyggelse, vägar, grönområden får/ska finnas samt var de ska placeras, vilken höjd m.m. En detaljplan redovisar även vem som ansvarar för genomförandet av den allmänna marken. En detaljplan är juridiskt bindande, det vill säga att det som anges i detaljplanen är också det som blir en laglig rättighet att bygga. Bygglov får inte beviljas om det inte stämmer med den gällande detaljplanen, men i vissa fall får dock mindre undantag göras.

 


Planbesked

Du som vill utföra något som kan innebära att en detaljplan eller områdesbestämmelse behöver upprättas, upphävas eller förändras ska begära ett planbesked av kommunen.

Din begäran om planbesked ska vara skriftlig och innehålla en beskrivning av det huvudsakliga ändamålet med åtgärden och ett kartunderlag som visar det område som berörs.

 

Nedanstående bör beskrivas och presenteras vid en ansökan om planbesked:

 

  • Beskrivning av området, omfattning, antal byggrätter samt fastighetsbeteckning. Beskriv ungefärlig storlek på byggrätter, områdets användning och karaktär, vilken typ av bebyggelse som ska skapas inom området, tex, enbostadshus, flerbostadshus mm.
  • Skiss/ illustration på området som avses, bör presenteras med inritade vägar, byggrätter, nivåer mm
  • Hur avser man att lösa vatten-och avloppsfrågan, kommunal anslutning, enskilda system mm?
  • Vägar inom området och tillfart till området samt lösning av parkeringsbehovet
  • Dagvattenhantering

Ovanstående bör presenteras med illustrationer och beskrivning. Materialet ska kunna användas i vidare planering för att ge möjlighet att förverkliga önskemålen från den sökande.

Kommunstyrelsen ska ge beskedet om huruvida ett planarbete kommer att påbörjas eller inte inom fyra månader från det att en fullständig ansökan kommit in, om inte annat överenskommits mellan kommunen och den sökande. Om kommunstyrelsen avser att påbörja ett planarbete ska det av planbeskedet framgå ungefär vid vilken tidpunkt ett beslut om antagande, ändring eller upphävande av detaljplanen kan komma att ske samt när detaljplanearbetet kan påbörjas.

Ett positivt planbesked innebär ingen garanti för att en detaljplan slutligen kommer att antas. Om ett planarbete inte kommer att påbörjas ska skälen anges i planbeskedet.

Planbeskedet kan inte överklagas.

 

Du ansöker om planbesked via e-tjänsten Ansökan om planbesked:


Ansökan om planbesked Länk till annan webbplats.


 

Privat initiativrätt

Den 1 augusti 2021 ändrades Plan- och bygglagen när det gäller detaljplanering och exploatörens möjlighet att bidra med planeringsunderlag. Syftet med de nya reglerna är att få snabbare planprocesser och att sökanden ska kunna börja ta fram underlag innan kommunen kan påbörja planläggningen. Kommunens ansvar för detaljplaneringen och bedömningen av markens lämplighet påverkas inte men någon annan än kommunen får ta fram underlag i form av till exempel utredningar och undersökningar. Kommunen är dock inte skyldig att acceptera underlag som tagits fram av annan än kommunen.

Den sökande kan vid en ansökan om planbesked begära att få veta vilket planeringsunderlag som sannolikt kan behövas vid planläggningen. Detta är en preliminär bedömning. Om kommunen medger det, får den sökande också hämta in ett yttrande från länsstyrelsen angående vilket underlag länsstyrelsen kommer behöva för att kunna yttra sig över detaljplaneförslaget under planprocessen.


 

Detaljplan

Kommunens första version av detaljplanen kallas för ett samrådsförslag. Det är politikerna i samhällsbyggnadsnämnden som avgör om planförslaget är färdigt att skickas ut på samråd till dem som är berörda av detaljplanen. De som vill kan under samrådet lämna in synpunkter på förslaget. Tiden för samråd är normalt tre veckor. Efteråt samlas alla synpunkter och tjänstemännens kommentarer i en samrådsredogörelse.


 

Granskning

Under nästa steg uppdaterar kommunen detaljplanen utifrån de synpunkter som kommit in under samrådet. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar sedan om att skicka ut planförslaget på granskning. Under granskningen får de som berörs av den nya planen möjlighet att lämna in synpunkter. Tiden för granskning är oftast tre veckor, men i vissa fall är den kortare. Efteråt samlas alla synpunkter och tjänstemännens kommentarer i ett granskningsutlåtande.


 

Antagande

Efter granskningen för kommunen in eventuella ändringar. Detaljplanen skickas först till samhällsbyggnadsnämnden för godkännande och sedan till bygg och miljönämnden för antagande. Efter antagandet informeras de som inte har fått sina synpunkter tillgodosedda under samrådet, granskningen eller planprogrammet. De som vill överklaga planen har tre veckor på sig efter antagandedatum.


 

Laga kraft

Om planen inte överklagas, vinner den laga kraft tre veckor efter att beslutet om antagande fattats. När planen väl har börjat gälla kan man börja genomföra den, till exempel söka bygglov och projektera den bebyggelse som plan en medger.

 

 

Så läser du en detaljplan Pdf, 881.7 kB.

Bygglov

Bygglov

Att bygga en ny byggnad eller göra en tillbyggnad kräver oftast bygglov. Även byggnader utan väggar, till exempel större skärmtak eller carportar, kräver bygglov. Vid prövning av bygglov inom detaljplanelagt område ska bygg- och miljönämnden pröva om åtgärden överensstämmer med den detaljplan som gäller på platsen. När du har fått bygglov måste du börja bygga inom 2 år och ha byggt färdigt inom 5 år.

 

Du kan läsa mer om bygglov här:

 

BYGGA NYTT, ÄNDRA ELLER RIVA

 

Du ansöker om bygglov via e-tjänsten Ansökan om bygglov:

 

Söka bygglov Länk till annan webbplats.

Planprocessens olika steg

Hjälpte informationen på sidan dig?

Meny