Varför måste Krokom växa?

Tomas Jonsson står framför kommunhuset

Krokoms kommun har som mål att vara 19 300 invånare till 2035. Men varför måste vi egentligen växa, är det inte bra som det är? Tyvärr är det inte så enkelt. Kommundirektör Tomas Jonsson hjälper oss att reda ut varför.

– Krokoms kommun har en åldersstruktur som gör att personer i arbetsför ålder kommer att vara ganska konstant över den närmaste tiden medan andelen barn, ungdomar och äldre kommer att öka, berättar Tomas Jonsson, kommundirektör.

År 2033 beräknas antalet personer i Krokoms kommun över 80 år att vara 44 procent fler jämfört med i dag och antalet barn mellan 1 och 19 år kommer vara 11 procent fler. Samtidigt ökar antalet personer i arbetsför ålder bara med 6 procent. Eftersom äldre och barn är åldersgrupper som har större behov av kommunal service medför det även ökade utgifter. En folkmängd som ligger stabilt över tid innebär alltså årliga neddragningar på kommunal service i hela kommunen.
– Den kommunala servicen ska bibehållas eller öka för att det ska bli bättre för så många som möjligt av kommunens invånare. Alternativet, att inte växa, skulle innebära att vi behöver anpassa kostymen och göra besparingar i stället för att kunna göra investeringar på infrastruktur, skola, idrottsanläggningar och rekreationsområden, säger Tomas Jonsson.

En annan aspekt i ekvationen är att det statliga utjämningssystemet, som kompenserar för skillnader och skapar likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan landets kommuner, inte fullt ut uppväger inflationen.
– Det gör att kommunen automatiskt behöver göra neddragningar varje år om inte befolkningsmängden ökar, förklarar Tomas Jonsson.

Men det är inte enbart skatteintäkter som är skäl för att sikta mot inflyttning.
– Krokom har idag en rekordlåg arbetslöshet. Vi behöver säkerställa att vi har arbetskraft som kan arbeta inom skola och omsorg, säger Tomas Jonsson.

På flera håll i kommunen oroar man sig över naturen och åkermarken när nya bostäder byggs. Givetvis är det viktigt att utbyggnaden görs på ett ansvarsfullt sätt.
– Vi har ett pågående arbete med utvecklings- och tillväxtstrategin som ska peka ut riktningen hur och var vi ska växa. I översiktsplanen tas hänsyn till åkermark och grönområden som ska bibehållas i så stor utsträckning som möjligt så att kommunen ska behålla sin karaktär, säger Tomas Jonsson.

Sofia Martin

Fakta: kommunalekonomisk utjämning

Kommunerna och regionerna ska kunna ge sina invånare likvärdig service, oberoende av inkomster eller strukturella skillnader. Beroende av kommuninvånarnas ålderssammansättning, omsorgsbehov eller kommunernas geografiska skillnader varierar kostnaderna att bedriva verksamhet.

Utjämning görs genom två delsystem, ett för kommuner och ett för regioner. Systemen är uppbyggda på liknande sätt och består av fem olika delar; inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag/-avgift.

Källa: SCB

Meny