Studier i svenska och jobb lyfter Krokoms ukrainare

Jobb och ihärdighet med svenska språket. Det verkar vara två viktiga ingredienser om du som nyanländ ska trivas i Krokoms kommun.
Denys, Olha och Halina har alla kommit som flyktingar från krigets Ukraina. Idag pratar dem entusiastiskt om mottagandet, vägen till jobb och framtid i Krokom och Sverige.
– När vi kom till Föllinge i januari var det kallt. Men när vi fick flytta in i en väldigt fin lägenhet gjorde det oss varma, säger Ohla Hrom, och tittar stilla bort över trädtopparna.

En man som står bredvid en bil med öppen motorhuv.

– Försök att prata svenska varje dag. Prata, prata, prata, säger Denys Kriventsov, som idag jobbar på Krokoms kommuns fordonsenhet.

Olha Hrom, 63, och hennes familj, en son, svärdotter och barnbarn, kom till Krokom och tätorten Föllinge, norr om centralorten, i mitten av januari 2025. Det var mörkt och kallat och lite ”läskigt” beskriver Olha. Till en början bodde hela familjen i en och samma lägenhet men i samband med att Olha fick sitt första jobb via en av de arbetsträningsarenor, som drivs av Krokom, öppnandes också möjligheten att skaffa ett eget boende.

– Det jag behövde fanns i lägenheten när jag flyttade in. Den var inredd, det hade integration sett till. Det kändes bra, förstås, säger hon.

Redan samma år som den ryska invasionen av Ukraina, våren 2022, kom de första ukrainska flyktingarna till Krokoms kommun. Och fram tills i dag har Krokom tagit emot ungefär 50 ukrainska flyktingar via det så kallade massflyktsdirektivet. Anvisningarna administreras av Migrationsverket men när väl en flykting anvisats är det kommunerna som tar över ansvaret för mottagande och etablering. Under 2026 har Krokom fått i uppdrag att ta emot fem flyktingar från Ukraina genom anvisning.

På god väg i ett nytt land

Olha Hrom är på god väg att integreras i sitt nya land och i Krokoms kommun. Hennes landsmän Denys Kriventsov, 38, och Halina Maliarchuk, 43, är två andra som också tagit fler viktiga steg på vägen mot en ny vardag. Denys är sedan några månader tillsvidareanställd på Krokoms fordonsenhet. I Ukraina jobbade han med att partisälja glass från en en av Europas större aktörer med säte i miljonstaden Charkiv.

– Jag körde mycket bil när jag sålde så nog har jag viss vana med bilar. Nu ser jag till att alla våra fordon är i gott skick och redo för att användas.

Vad är ditt bästa tips till en ukrainsk flykting som kommer till Krokom i morgon?Krokosm ukranska

– Försök att prata svenska varje dag. Prata, prata, prata. Våga gör fel, det gör alla. Prata överallt, i affären, på parkeringsplatsen. Du ska veta, det finns massor av bra människor därute som vill hjälpa till, säger Denys Kriventsov och ler. Han trivs med sitt nya jobb på fordonsenheten. Det skiner igenom.

Två kvinnor står framför en byggnad.

Olha Hrom och Halina Maliarchuk är på god väg att integreras i sitt nya land och i Krokoms kommun. bägge jobbar idag inom restaurang/café-näringen.

Halina Maliarchuk, som bor i centrala Krokom och jobbar på lunchrestaurangen 2 kockar i Östersund, betonar, precis som Denys, betydelsen av arbete. Det är viktigt för både livet, familjen och vardagen.

– Jobbet betyder mycket, mycket. Jag känner mig värdefull och nyttig för alla runt omkring mig. Sedan, såklart, förbättras ekonomin också, säger Halina Maliarchuk.

– Jag gillar verkligen att jobba, fortsätter Halina som innan restaurangjobbet också hunnit med en praktiksession i en Ica-butik.

Finmaskig organisation

Krokom kommun har i dag en väl fungerande och finmaskig organisation för att lotsa nyanlända till arbete. Arbete och integrationsenhetens handledare och samordnare jobbar med kartläggning, språk- och kompetensutveckling, praktik och arbetslivskontakter och matchning för att optimera förutsättningarna att nå arbete på den öppna arbetsmark­naden. Nyckeln är nära samarbete med både individen och en presumtiv arbetsgivare.

– Det finns alla möjligheter att känna sig trygg här. Och med all hjälp som vi har fått så finns det alla möjligheter att bygga en framtid här. Att integrera sig, säger Halina Maliarchuk.

I kommunhuset cafeteria, Café Delikat, testar och förfinar Olha Hrom varje dag sina språkfärdigheter. Det blir ungefär; två steg framåt, ett bakåt. Men Olha fortsätter enträget.

– När vi kom fick jag väldigt snabbt börja lära mig svenska på SFI och mitt barnbarn fick snabbt en plats i skolan. Som sagt det gick fort och sedan dess har livet rullat på, säger hon.

Hur viktigt är språket?

– Väldigt. På en skala 1 till 10 är det nog 12. Förstår du inte språket på den plats du lever blir det snabbt problem.

Vägen till arbete

I Krokom sker etableringen i nära samarbete med arbetsgivare, näringsliv och kommunala verksamheter. Målet är verkliga vägar till jobb – inte symboliska insatser.

Ungefär så här kan vägen till ett jobb se ut:

  • Resan mot arbete startar med en trygg start. En ny flykting tas emot vid tågstationen och flyttar in i egen möblerad lägenhet.
  • Kartläggning: Kompetenser, erfarenheter och mål identifieras.
  • Språk och utveckling: SFI och kompetenshöjande insatser erbjuds tidigt.
  • Praktik & kontakter: Personen får tidig kontakt med arbetsgivare genom praktik.
  • Matchning: Fokus på att hitta rätt jobb för rätt person.
  • Vägen vidare: Många går från praktik till arbete med fortsatt stöd från kommunen.

Det viktiga språket

Språket är centralt för integrationen, och Krokom satsar på tidig och bred språkutveckling.

Här är ett axplock på den verktygslåda som erbjuds:

  • SFI från start: Ukrainare kan börja studera redan under första året.
  • Integrationshandledare: Stöd med myndighetskontakter och etableringsfrågor.
  • Språkstöd: Finns på plats i flera verksamheter för trygghet och förståelse.
  • Undervisning i samhällskunskap: Föreläsningar av till exempel polis och socialtjänst, med språkstöd och sociala möten där många får nya vänner.
  • Språkcaféer: Avslappnade mötesplatser för att träna svenska i vardagen.

 

 

En man som sitter i en bil med öppen motorhuv.

Denys Kriventsov

Meny