Nyheten har passerat sitt bäst före-datum

Nytt Barnahus i länet för barnens bästa

Två kvinnor bläddrar i papper

Sanna Kassling och Annika Hansson arbetar efter en modell som heter ”Efter barnförhöret”. De samarbetar med Barnahus som är en samverkan mellan Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten, Region Jämtland Härjedalen och alla åtta kommuner.

Sanna Kassling och Annika Hansson arbetar efter en modell som heter ”Efter barnförhöret”. De samarbetar med Barnahus som är en samverkan mellan Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten, Region Jämtland Härjedalen och alla åtta kommuner.

Nu finns ett Barnahus i Jämtlands län där Krokoms kommun är en av de samverkande parterna. Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten, Region Jämtland Härjedalen och alla åtta kommuner i länet ska nu tillsammans göra processen bättre för barn som utsätts för brott. Lokalerna i Östersund är anpassade för att barn inte ska behöva slussas runt mellan olika myndigheter utan i stället kommer de som behöver lyssna på barnets berättelse till Barnahus lokaler.

– Det är hit barnen kommer om det finns en polisanmälan, Krokoms kommun är inget undantag utan vi har polisanmälningar från länets alla kommuner, säger Hanna Hermansson som är polis och arbetar tillsammans med samordnare Carina Vaksdal på Barnahus.

Det man har sett är att barn far illa i processen kring en polisanmälan och att det efter barnförhör inte finns någon uppföljning i de fall då man gjort säkerhetsbedömningen att barnet kan komma hem. Nu finns en arbetsmetod och det är här Krokoms kommuns Sanna Kassling och Annika Hansson från Öppna enheten inom Individ och familjeomsorgen, kommer in.

– Modellen heter ”Efter barnförhöret” och det handlar om hur man jobbar med familjer där det förekommer våld som har föranlett en polisanmälan, säger Sanna Kassling.

Hennes roll är att prata med barnet medan Annika Hansson pratar med föräldrarna.

– Jag informerar om vad som har hänt under dagen, att barnet varit på förhör. Sedan hjälper vi föräldrarna genom att förklara vad våld är för någonting, och det här gäller föräldrar som kan erkänna våld, ibland kommer inte barnet hem efter förhör, säger Annika.

Vi kommer inte för att fika utan det är ett tufft samtal.

Redan samma dag gör Annika och Sanna ett hembesök hos familjen för att säkerhetsställa att barnet är tryggt och säkert.

– Då får alla i familjen vara med. Vi kommer inte för att fika utan det är ett tufft samtal. Det är viktigt att prata om våld, för det är inte bara slag. Det finns sexuellt våld, nypa, daska, knuffa, luggas, kränkande behandling, prata nedlåtande - allt det är våld. Vi avslutar med att föräldrarna får titta på sitt barn och säga att de inte är arg på barnet, berättar Annika.

Efter det har Annika uppföljande samtal med föräldrarna. Sanna har barnsamtalen där de pratar om det som varit hemma.

– Jag bekräftar vad de varit med om och att det är våld, jag tar bort ansvaret från barnet då det är den som brukat våld som bär ansvaret, säger hon.

Våldet i kommunen har ökat under Coronapandemin och våld förekommer i alla kategorier, från lågutbildade till akademiker, det finns överallt i alla kulturer.

– Våld är den största hemligheten du kan ha i en familj. Uppfostringsvåld handlar om föräldrar tappat orken och motivationen till att avleda barn från ett oönskat beteende och då är det lätt att ta i dem. Det är ett brott, säger Annika.

– Mäns våld mot kvinnor är kvinnans största hälsorisk globalt, det är inte cancer eller missbruk. Det är samma skadeeffekt på barnets hälsa oavsett om man upplever det fysiskt eller om man bevittnar det, säger Sanna.

Susanne Kvarnlöf