Artikeln kan vara inaktuell

Många språk i skolan

En elev får undervisning av en lärare via en dator

I Krokoms kommuns skolor har 240 elever ett annat modersmål än svenska. Totalt handlar det om fyrtio olika språk och i 14 av dem bedrivs modersmålsundervisning, både på plats i skolorna och via fjärrundervisning.

Undervisningen syftar till att barnet ska utveckla kunskaper i och om sitt modersmål och kunna uttrycka sig i olika sammanhang. Samtidigt ska barnet utveckla sin tvåspråkiga identitet och kun­skap och tillgodogöra sig arbetet i skolan. Annika Berkö, enhetschef inom språk- och kultur­skola och ansvarig för modersmålsundervisningen medger att det ibland kan vara en utmaning att till­godose behoven.

– Kommunen har skyldighet att ordna undervisning i ett språk om minst fem elever väljer språket, säger Annika Berkö. När det gäller undervisning i minoritetsspråk är kommunen skyldig att ordna undervisning även om färre än fem elever väljer språket.

De största språken är tigrinja, samiska och persiska.I dagsläget är det 150 elever som deltar i modersmålsundervisning ungefär en timme i veckan. De största språken är tigrinja, samiska och persiska. För barn i förskolan erbjuds språkstöd i mino­ritetsspråk och tillsammans med Sameskolstyrelsen anordnas samisk undervisning vid skolorna inom Änge och Föllinge rektorsområde. Förutom undervisning får cirka 100 elever studie­hand­led­ning i främst matematik, natur- och samhällsorientering. Studiehandledning innebär att pedagogen sitter med på lektionerna och stöttar elever som inte har tillräckliga kunskaper i svenska.

– Behovet av studiehandledning varierar från 4–5 timmar per vecka upp till 4–5 timmar per dag, berättar Annika Berkö.

Krokoms kommun har 17 tillsvidareanställda språkpedagoger och några timanställda och flertalet arbetar både som modersmålslärare och studiehandledare. De är ambulerande och åker runt i sko­lorna, till en del hålls lektioner via videouppkoppling, fjärrundervisning.

– Det är ett gigantiskt schemapussel för att få det att fungera. Kommunen är vidsträckt och resorna är tidskrävande, tid som vi skulle kunna nyttja på ett bättre sätt, menar Annika Berkö.

Tyvärr har fjärrundervisning fått en dålig stämpel, att det skulle vara ett sämre alternativ men det behöver det inte vara.

Fjärrundervisning står idag för ungefär 10–15 procent men målsättningen är att dubbla den siffran till kommande läsår.

– Tyvärr har fjärrundervisning fått en dålig stämpel, att det skulle vara ett sämre alternativ men det behöver det inte vara. Tvärtom, det kan vara lättare för eleven att koncentrera sig när man har läraren på bild i en Chromebook eller dator framför sig än i ett klassrum med flera andra elever, förklarar Annika.

Förutom tidssbesparing öppnar fjärrundervisning upp för samarbete över kommungränserna. Krokom säljer idag fjärrundervisning i nordsamiska till Östersund för att täcka upp lärarbristen i olika språk.

– Det är lärarbrist och samarbetet är välkommet för att kunna täcka upp behovet. Vi skulle kunna sälja mycket mer, det finns ett enormt sug. Självklart behöver fjärrundervisning kompletteras med fysiska träffar med jämna mellanrum för att bygga relationer, med de besparingar som görs i restid öppnas nya möjligheter, avslutar Annika Berkö.

Thory Andersson

Meny