Befolkningen i de fyra nordligaste länen har inte ökat sedan 1950-talet. Eftersom Sveriges befolkning samtidigt vuxit har Norrlands andel av Sveriges befolkning ständigt minskat. Det innebär regionen får svårare att konkurrera om politisk makt och ekonomiska resurser. Men Lars Westin berättar att det finns två delar i Norrland där utvecklingen under en tid varit mer gynnsam. Dessutom har nu en ny tredje kommun börjat växa snabbt.
– Den ena delen är Umeå och Vännäs och den andra är Östersund-Krokom-Åre. Umeå har vuxit länge och vi ser hur omlandet blir större och omfattar by efter by. Samma fenomen gäller för Östersund och här kan Krokom dra fördel av tillväxten i den närliggande staden. Skellefteå är den tredje kommunen som helt nyligt börjat växa, genom Northvolts etablering. Även där har det ökat intresset för byarna i kommunen, säger Lars Westin.
Lars Westin lyfter fram Jämtland som en attraktiv region med gott rykte. Det är mycket folk som rör sig inom och in och ut ur länet. Det är en viktig faktor för långsiktig tillväxt och en annan mer "organisk" tillväxt än den tillväxt som etableringen av en industri ger.
– Jämtland/Härjedalen har många besöksmål som drar till sig människor och Östersunds tillväxt spiller över på närområdena. På samma sätt bidrar en tillväxt i Krokom till att fastighetsvärdena stiger i Östersund, säger Lars Westin.
En förutsättning för att Krokom ska kunna ta vara på Östersunds tillväxt är att det byggs bostäder. Idag är det inte självklart att få låna pengar på banken för att bygga ett hus i centrala Krokom. Om fler hus byggs i kommunens södra delar ökar dock förutsättningarna för att gränsen för att få låna flyttas norrut. Att en ort eller en kommundel växer kan också göra att fastigheterna i området ökar i värde, allt annat lika.
– Det är ett komplext system där många saker samverkar och är beroende av varandra. Men det går inte att komma ifrån att nyckeln är att det byggs bostäder så att fler människor kan flytta in. Det ger skatteintäkter och det bidrar till att skapa förutsättningar för handel, tjänster, arbetsplatser, kommunal service och annat som hör ett levande samhälle till, säger Lars Westin.
Även om byar nära en centralort har lättare att dra nytta av växtkraften så krävs ändå att det finns ett intresse för att utveckla byn och välkomna nya invånare. Därför växer inte alltid alla byar runt en växande centralort. Det gäller även för att en utveckling ska ske i glesare delar av kommunen. Lars Westin säger att en positiv faktor är invånare som tar initiativ och vill utveckla sin bygd.
– Engagemanget i bygden har stor betydelse både i byar och i tätorter. Går man samman och arbetar för att skapa förutsättningar för inflyttning, till exempel genom att jobba för att bygga nytt eller att hus som står tomma får liv, så kan det hända saker, säger Lars Westin.
Åsa Sjödin
Tidigare på temat 19 300 invånare
Målet är 19 300 invånare
Varför måste Krokom växa?
Vad säger politikerna om Krokoms kommuns mål?
Nytänk för bättre service
