Miljömål och miljöskydd

Fotograf Per Johan Göransson. vandrare på kalfjäll

Vi i Krokoms kommun vill komma till rätta med miljöproblemen och inte lämna över dem till kommande generationer. Vi strävar efter att skapa ett hållbart samhälle ur ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv.

Sju målområden har definierats i Krokoms kommun, dessa är:

  • Samhällsplanering och byggande
  • Energi
  • Upphandling
  • Vatten
  • Utbildning
  • Återanvändning och återvinning
  • Förorenade områden

Genom vår verksamhet ska vi förhindra att vår miljö utsätts för föroreningar, kemikalier, buller och annat som stör tillståndet i marken, vattnet och luften. Det handlar inte bara om människans hälsa, utan även annat liv har rätt att leva utan att skadas eller besväras för mycket av människans aktiviteter.

Verksamheter som handläggs inom miljöskydd är bland annat:

  • jordbruk
  • bilskrotar
  • cisterner
  • bensinstationer
  • sågverk
  • skjutbanor
  • motorbanor

Det övergripande ansvaret för miljöskyddet finns på central nivå hos Naturvårdsverket, på regional nivå hos länsstyrelsen och på lokal nivå hos kommunen.

Bygg- och miljönämnden ansvarar för att se till att miljöfarliga verksamheter i kommunen uppfyller de krav som ställs enligt miljöbalken. Vissa miljöfarliga verksamheter behöver därför ett tillstånd eller en anmälan innan den startas.

Vi stöttar också verksamheter med information kring vad om gäller kring anmälnings- eller tillståndspliktiga verksamheter som exempelvis avfallshantering, lantbruk, avloppsreningsanläggningar, motorbanor och industriverksamhet.

Vad och i vilken omfattning som är anmälnings- eller tillståndspliktigt styrs av miljöbalken (1998:808) och miljöprövningsförordningen (2013:251).

 

Nedan kan du läsa mer om olika områden inom miljöskydd som kräver ansökan eller anmälan, samt kan innebära att tillsyn genomförs. Här samlar vi också information och tips inom miljöområdet, till företag såväl som till privatpersoner.

Gödsel från lantdjur

Gödsel från lantdjur

Om du har en gård med hästar, nötkreatur, får, höns eller getter är det viktigt att du lagrar gödsel från djuren så att det inte läcker ut i omgivningen och bidrar till övergödning. Gödsel kan till exempel lagras på en gjuten gödselplatta eller en annan tät lagringsplats, till exempel en container.

Bygg- och miljönämnden har tillsyn på djurgårdar och kontrollerar att gödsel och farligt avfall hanteras på rätt sätt. Om du har frågor om lagring och hantering på din gård kan du kontakta oss via krokoms.kommun@krokom.se eller tel. 0640-161 00.

 

Lagra din gödsel rätt

 

Ditt utrymme för att lagra gödsel ska vara utformat så att gödseln inte läcker ut i den omgivande miljön. Det ska förvaras på gjuten gödselplatta eller en annan tät lagringsplats, till exempel en container. Hur stort utrymme du behöver beror på hur många djurenheter du har enligt Jordbruksverkets regler.

 

Läs mer på Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Cisterner

Cisterner

Du som lagrar eller hanterar brandfarliga vätskor är ansvarig för att det sker på ett säkert sätt så inte mark eller grundvatten skadas. Här finns information om hur du anmäler eller avanmäler en cistern samt vilka speciella krav som gäller inom vattenskyddsområde.

 

Information om installation av anordning för förvaring av brandfarlig vätska

 

När du installerar en cistern som ska innehålla brandfarlig vätska eller spillolja ska du anmäla den till bygg- och miljönämnden minst 4 veckor innan du börjar använda den. Det gäller också om du ska hantera brandfarlig vätska inom vattenskyddsområde.

Informationsplikten gäller:

  • Cisterner som rymmer mer än 1 m3i eller ovan mark
  • Hantering av mer än 150 liter i vattenskyddsområde i cistern eller lösa behållare

 

Kontroll av cistern och sekundärt skydd

 

Cisterner och sekundärt skydd ska kontrolleras av ett ackrediterat företag med jämna mellanrum för att se till att cisternen samt anslutna slang- och rörledningar är hela och täta. Oftast ska kontroll ske vart 6:e eller vart 12:e år, beroende på vilken typ av cistern det gäller och om den står i ett vattenskyddsområde eller inte.

Du ska spara den senast utförda kontrollrapporten för att kunna visa upp den om det efterfrågas.

Krav på konstruktion, tillverkning, installation och kontroller av cistern regleras i MSBFS 2018:3 föreskrifter och allmänna råd om cisterner med anslutna rörledningar för brandfarliga vätskor.

 

 

Cistern som tas ur bruk

 

Om du slutat använda din cistern ska du informera bygg- och miljönämnden om det.

Kontakta gärna oss på bygg- och miljöavdelningen när du ska ta din cistern ur bruk. Det är viktigt att den töms, rengörs och fylls igen på rätt sätt. Oljerester och mätare som innehåller kvicksilver ska lämnas som farligt avfall på en återvinningsstation.

En cistern som har legat i marken bör tas upp när den slutar användas, om det inte går ska den fyllas med sand. Om den grävs upp måste marken omkring cisternen provtas av en sakkunnig för att se om det finns föroreningar runtomkring. Om marken visar sig vara förorenad ska du genast kontakta bygg- och miljöavdelningen. Innan du gräver bort jord ska du lämna in en anmälan om sanering till oss.

 

 

Petroleumprodukter inom vattenskyddsområde

 

För att motverka skador på vattentäkter finns det speciella regler för hantering av brandfarliga vätskor inom vattenskyddsområden. Alla cisterner och rörledningar måste exempelvis ha ett sekundärt skydd och en skylt med texten ”Vattenskyddsområde” och information om cisternen. Det gäller även mobila cisterner som används tillfälligt inom ett vattenskyddsområde.

 

I Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur hittar du vattenskyddsområden och föreskrifter för respektive område Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

 

 

Skada vid oljeutsläpp

 

Mark, vatten, växter och djur kan skadas vid utsläpp av olja från läckande cisterner. Även små läckage kan ha förödande effekter på dricksvattnet och göra det otjänligt för användning under lång tid. Om du upptäcker att din cistern har läckt, ska du genast kontakta bygg- och miljöavdelningen om detta.

Kraven om cisterner regleras i föreskrifter från Naturvårdsverket, Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap och vattenskyddsföreskrifterna.

Förorenade områden

Förorenade områden

Spår från gamla verksamheter kan finnas kvar långt efter att de har avslutats. Spåren kan bestå av föroreningar i till exempel mark, byggnader eller i grundvattnet. Många av föroreningarna har funnits under lång tid och kommer att finnas kvar om vi inte gör något åt dem. Här kan du läsa om vart det finns förorenade områden i Krokoms kommun, och vad du ska göra om du upptäcker förorenad mark.

 

Var finns det förorenade områden i Krokoms kommun?

Länsstyrelserna har samlat Krokoms kommuns förorenade eller misstänkt förorenade områden i en karta.

Ta del av kartan och läs mer här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Länsstyrelsen arbetar efter en handlingsplan för förorenade områden för Krokoms kommun samt efter ett regionalt program för efterbehandling (EBH) av förorenade områden. Länsstyrelsen bedriver också tillsyn på merparten av de föroreningar som finns på tillståndspliktiga verksamheter. Läs mer om arbetet på Länsstyrelsens hemsida.

 

 

Vad gör jag om jag upptäckt en förorening?

 

Om du upptäcker en förorening, till exempel i samband med grävarbeten på en fastighet, ska du omedelbart avbryta arbetet och ta kontakt med bygg- och miljöavdelningen. Om grävningen fortsätter finns det risk att föroreningen sprider sig och orsakar skada på andra platser.

Om föroreningen är så allvarlig att den bedöms utföra en miljö- eller hälsorisk kan den behöva saneras. Före du kan börja sanera marken ska du anmäla din sanering till bygg- och miljönämnden.

 

 

Huvudmannaskap för efterbehandling

 

Länsstyrelsen kan kräva att en huvudman utses som ska se till att utredningar och åtgärder görs för att rena förorenade områden. En huvudman utses när det inte finns någon ansvarig verksamhetsutövare för en förorening eller där det enbart finns ett mindre ansvar.

Kemikalier

Kemikalier

Kemikalier förekommer överallt i vår vardag, till exempel i rengöringsmedel, bilvårdsprodukter, målarfärg, läkemedel och smink. Alla kemikalier är inte farliga för människor men det är viktigt att tänka efter innan du köper produkter med kemikalier i. Titta alltid på innehållsförteckningen och eventuella varningstexter för att förvissa dig om hur de ska hanteras.

 

Hantering och förvaring av kemikalier

Som verksamhetsutövare ansvarar du för att dina kemiska produkter och att ditt farliga avfall hanteras så säkert som möjligt och att ett eventuellt utsläpp inte orsakar skada på människors hälsa eller miljön. Här kan du läsa mer om vad som gäller för din verksamhet:

 

Miljömärkning

Välj miljömärkta produkter så långt det är möjligt. Exempel på märkning är t.ex. Svanen eller Bra Miljöval. Miljömärkningen hjälper dig att hitta de produkter som påverkar miljön minst.

Farosymboler

Alla kemikalier som är farliga för miljön eller hälsan ska vara märkta med information om riskerna med produkten och hur den ska hanteras på ett säkert sätt. Regelverket säger att produkterna ska märkas med farosymboler. Symbolerna som används och deras betydelse finns att hitta på Kemikalieinspektionens hemsida.

Kemikalieavfall

Många hushållskemikalier och dess förpackningar, är inte lämpliga att spola ner i toaletten eller handfatet, eller slänga i soporna. De ska istället hanteras som farligt avfall och lämnas på någon av kommunens återvinningscentraler.

Kemikalieinspektionen

Ansvarig myndighet i Sverige inom området kemikalier är Kemikalieinspektionen. De har mycket information om kemikalier och hanteringen kemiska produkter på sin hemsida.

Växtskyddsmedel i hemmiljö

Växtskyddsmedel i hemmiljö

Många ogräsmedel och andra växtskyddsmedel är förbjudna att använda i din trädgård och hemma på dina krukväxter. Här får du bara använda ett fåtal medel som bedöms ha begränsade risker för vår miljö och människors hälsa. Innan du använder kemiska medel är det därför viktigt att du provar andra metoder först. Om du måste använda växtskyddsmedel behöver du kontrollera att det är godkänt i Sverige och följa bruksanvisningen.

 

Förbud i hemmiljö

För att skydda miljön och människors hälsa är det numera förbjudet att använda de flesta växtskyddsmedel i hemmiljö. Det gäller oavsett om det är du själv som sköter din trädgård eller om du anlitar ett företag. Förbudet mot växtskyddsmedel i hemmiljö gäller:

  • I trädgårdar
  • Runt bostadshus
  • I privata växthus
  • På krukväxter i hemträdgårdsmiljö
  • I koloniträdgårdar
  • På växter inomhus

Förbudet innebär att du inte längre får använda medel mot till exempel ogräs och insekter som innehåller glyfosat, pyretriner, flupyradifuron eller acetamiprid. Det finns ett fåtal medel med begränsade risker för hälsa och miljö som du får fortsätta att använda. Det är medel som innehåller exempelvis ättika, järnfosfat, järnsulfat eller pelargonsyra.

 

Läs mer om förbudet och vilka medel du får använda på Kemikalieinspektionens webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

 

 

Använd alternativ till växtskyddsmedel

 

Växtskyddsmedel ska användas med försiktighet och bara där det verkligen behövs. Överväg noga om du behöver använda ett kemiskt medel. Det finns mycket annat du kan prova först för att förebygga och minska problemen med ogräs, svamp- och insektsangrepp i din odling.

Här kommer några förslag på vad du kan göra:

  • Välj motståndskraftiga plantor
  • Förkultivera jorden
  • Täck jorden med gräsklipp, halm, blad, grenar eller kompost
  • Använd odlingsväv för att skydda växterna
  • Kontrollera din odling ofta eftersom att du lättare kan få bukt med angrepp om du upptäcker dem tidigt
  • Duscha växterna med vatten för att få bort angrepp av bladlöss och andra skadeinsekter
  • Använd ogräshacka för att ta bort ogräs
  • Rensa bort angripna blad och grenar så snart som möjligt
  • Ha kvar stubbar och vedhögar för att gynna nyttiga rovinsekter
  • Sätt upp fågelholkar för att minska mängden skadeinsekter
  • Använd biologisk bekämpning med nyttodjur istället för kemikalier

Läs mer om biologiska bekämpningsmedel på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

 

Om du behöver använda växtskyddsmedel

 

Skulle du trots att behöva använda växtskyddsmedel är det flera saker du måste ha koll på. Här har vi samlat några viktiga saker som du behöver tänka på:

 

 

Du ska få information i butiken

 

Den som säljer växtskyddsmedel ska informera dig som privatperson om risker för hälsa och miljö. Du ska till exempel kunna få svar på hur du ska använda och förvara ett medel, vilken skyddsutrustning du ska använda och hur du ska hantera avfall. De ska också informera dig om det finns andra medel med mindre risker som du kan använda istället.

Köldmedia

Köldmedia

Köldmedia kallas kemikalier som kan transportera kyla. Det finns till exempel i kylar, frysar och luftkonditioneringsanläggningar. Om du har en kylanläggning som innehåller flourerande växthusgaser behöver du anmäla den till bygg- och miljönämnden och varje år rapportera om dess användning.

 

Anmälan och årsrapportering

Om du har en anläggning som innehåller flourerande växthusgaser måste du anmäla den till bygg- och miljönämnden. Du ska också årsrapportera till oss.

Installation av utrustning som innehåller köldmedia ska alltid göras av ett ackrediterat företag. Blanketter för anmälan och årsrapportering finns hos ditt ackrediterade kylföretag.

Det är viktigt att komma ihåg att det är du som har kylanläggningen som ansvarar för att den faktiskt anmäls, kontrolleras och rapporteras.

 

Kontakta oss om du har frågor

Har du frågor om anmälan, installation och årsrapportering av köldmedia kan du kontakta bygg- och miljönämnden. Du kan också ta kontakt med ett ackrediterat kylföretag för att få veta mer.

Oljeavskiljare

Oljeavskiljare

Om du driver en verksamhet som kan orsaka oljeföroreningar i avloppsvattnet ska du använda en oljeavskiljare för att förhindra utsläpp. Det kan gälla platser där olja och bensin förekommer i anslutning till spill- och dagvatten, till exempel fordonstvättar, verkstäder och stora parkeringsplatser.

 

 

Installation och krav

 

I många fall är det bäst att välja en lösning utan avlopp. Det kan till exempel vara en ränna i golvet där eventuellt vatten kan dunsta bort.

Verksamheter som kan orsaka olje- eller metallföroreningar till avloppsvattnet ska använda oljeavskiljare för att förhindra utsläpp. Det kan gälla platser där olja och bensin förekommer i anslutning till spill- och dagvatten, till exempel fordonstvättar, gör-det-själv-hallar, motor- och servicehallar, verkstäder, garage med golvavlopp och stora parkeringsplatser.

 

 

Ansökan eller anmälan

 

Innan du installerar en ny oljeavskiljare behöver du kolla upp om du behöver ansöka om bygglov eller göra en anmälan till kommunen. Du bör också kontakta miljöavdelningen för att ta reda på om det du ska göra kräver en anmälan om miljöfarlig verksamhet.

 

Här kan du anmäla installation av oljeavskiljare Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

 

Val av modell och standard

 

Enligt kommunens riktlinjer för oljeavskiljare ska du installera en oljeavskiljare av klass I, utformad enligt standarden SS-EN 858.

Vilken modell du ska välja beror bland annat på hur stort vattenflöde oljeavskiljaren belastas med och om vattnet innehåller kemikalier, till exempel avfettningsmedel. Det beror också på vart avloppsvattnet leds vidare. Konsulter som säljer oljeavskiljare och företag som arbetar med besiktning av oljeavskiljare kan ofta hjälpa till med dimensionsberäkningar. För vissa verksamheter, som fordonstvättar, kan det krävas att du också har en efterföljande rening efter oljeavskiljaren.

Om du är osäker på vilken lösning du ska välja kan du rådgöra med kommunens miljöavdelning.

 

 

Skötsel och tömning

 

För att oljeavskiljaren ska fungera behöver du underhålla den regelbundet. Om du har en ny oljeavskiljare ska tillverkaren ha lämnat instruktioner om hur den ska skötas. Generellt behöver du regelbundet kontrollera slamnivå, oljeskiktets tjocklek och att larmgivare fungerar.

Du behöver också kontrollera att den klarar av att rena avloppsvattnet som kommer från din verksamhet. Det gäller även dig som använder en oljeavskiljare som inte är din egen, till exempel om du hyr en lokal där fastighetsägaren ansvarar för skötseln av avskiljaren.

Oljeavskiljaren bör tömmas när halva slamvolymen eller 80 procent av lagringsvolymen för olja är fylld eller minst en gång om året.

 

 

Du får inte tömma och transportera själv

 

Du måste anlita ett företag som har tillstånd att tömma och transportera farligt avfall. Slammet räknas som farligt avfall för att det är förorenat med olja och metaller. Även slammet i så kallade sandfång, till exempel golvrännor i tvätthallar, räknas som farligt avfall.

När oljeavskiljaren töms ska du och tömningsföretaget skriva ett transportdokument som beskriver avfallstransporten. Transportdokumentet ska innehålla uppgifter om avfallsslag och avfallsmängd samt vem som är lämnare och vem som är mottagare av avfallet. Dokumentet ska du spara för att kunna intyga att avfallet har hanterats korrekt.

 

 

När de inte följer standarden

 

Oljeavskiljare som inte följer standarden SS-EN 858 behöver kontrolleras även om det inte är ett krav enligt standarden. Ju äldre en avskiljare är desto större är risken att den inte längre är tät eller på annat sätt inte fyller den funktion som krävs i dag. Även om det inte är ett krav enligt standarden att besikta oljeavskiljaren kan du behöva visa kommunens miljöavdelning att den är tät.

Du kan anlita ett företag som arbetar med besiktning av oljeavskiljare för att göra en besiktning som är anpassad utifrån din oljeavskiljare.

Hjälpte informationen på sidan dig?

Meny